Some love!
Har ni någonsin känt den där känslan av riktig kärlek?
Du vet att du är så enormt förälskad, kär och hela paketet! Men personen betyder så mycket att du antagligen aldrig kommer kunna visa det eller ens förklara det i ord?
Du kan ha träffat personen varje dag en hel vecka i streck men bara några få timmar ifrån kan få det att kännas som ett tomt hål av saknad i hjärtat!
En enorm saknad som kan göra så ont även om man vet att man kommer till att se personen om några timmar.
Känslan där du vill vara personen till lags och så fort något blir lite fel känner man sig helt värdelös för att man bara vill göra allt för att vara helt perfekt!
Känslan där det räcker att personen bara lägger en blick på dig och det får dig att le, nästan brista ut i tårar för att du är så lycklig!
Japp, alla dessa fantastiska känslor. Både jobbiga och helt fantastiska känner jag. Det är första gången det har känts såhär. Det är helt sjukt!
Att personen inte var mer än en kille med en speciell bil för mindre än ett år sedan. Till att nu vara den ända killen jag kan tänka mig. Den enda jag kan lägga blicken på!
Finaste på denna jord!
Jag är lyckligast i världen!
